Åhus är inte långt borta från Saxemara Båtvarvs brygga. Sistlidna fredag så körde Kjell och Barbro Andersson ned undertecknad till sagda stad i sin motorseglare Mikela. Väl där inmundigades diverse godsaker på närmsta restaurang.

Det är inte ofta man ler på Hanöbukten, men ibland ler både Hanöbukten och man själv. Förträffligt väder och en lagom, dåsig öppen slör. 

Dagen efter avlades ett besök på Ryhls varv i inloppet till Helge å. Förtjusande ställe, mer om det senare. Därefter satte jag för första gången segel på den nya båten F-1397, och satte genast kurs mot Hanö. Hon känns exakt som en folkbåt skall göra, och som en tämligen pigg sådan dessutom. Inne i ruffen luktar det fräscht av linolja, lack och färg. Det skall tilläggas att jag under denna seglats för första gången på år och dag seglade folkbåt utan lazy jacks. Nu var ju vinden synnerligen måttlig, men det är inte alls bekvämt att vare sig hissa eller reva segel utan dessa små nyttiga snören. Och att beslå storen själv blir dem förutan en i det närmaste plågsamt irriterande uppgift.

Hanö sågs, besöps och frånseglades. Hemkomsten till hemmahamnen skedde lagom till halvtidsvilan i VM-finalen i fotboll. Båten ligger nu förtöjd på sin plats vid Klassikerbryggan.

Jag är inte särskilt förtjust i namnet Sally. Mina senaste fyra folkbåtar har fått behålla sina ursprungliga namn, men 1397:ans första namn Sonja IV lockar mig inte alls. Namnet hon bar under två korta år i början av 90-talet diggar jag däremot stenhårt. Så det kommer jag att ge henne åter: The Savage Rose.